2022-09-06
Tre frågor om skola på vetenskaplig grund: Staffanstorp kommun berättar
FoU Skola driver ett kommunikationsprojekt där kommuner i Skåne berättar om sitt arbete med skola på vetenskaplig grund. Ambitionen med projektet att lyfta de goda exemplen om svensk skola samt skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte. Den här gången är det Staffanstorps kommun som svarar på frågor.
Skollagen (2010:800) lyder att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur tolkar ni begreppet ’vetenskaplig grund’ i er kommun? Vad betyder det för förvaltningen och skolor/förskolor?
Att arbeta vetenskapligt innebär för oss att både ta del av befintlig forskning och bedriva praktiknära forskning i verksamheten. Att använda ett vetenskapligt förhållningssätt både i arbetsorganisationen och i utvecklingsorganisationen. Till exempel finns det mycket forskning kring vad som ger en god arbetsmiljö. Upplevelse av inflytande och delaktighet sänker upplevelsen av stress i arbetsmiljön. Vi använder dessa resultat när vi planerar insatser i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett annat exempel är hur vi använder didaktisk forskning. Om vi identifierar en utmaning i att möta barn och elever med omfattande stödbehov har vi också ett ansvar att bidra med vetenskaplig kunskap och verktyg inom området.
Vi använder både färdiga forskningsresultat och bedriver själva forskningsstudier i vår verksamhet. Val av områden att studera grundar sig i vårt systematiska kvalitetsarbete. Exempelvis har förskolan genom den reviderade läroplanen fått ett mycket tydligare undervisningsuppdrag som har gett oss ett utvecklingsbehov. Då har vi kopplat praktiknära forskning till förskolans didaktiska modellering. Här samarbetar vi med Malmö Universitet. Ett annat exempel är matematikundervisningen i grundskolan. Vi har under en längre tid sett att matematikresultaten ligger lägre än många andra skolämnen. För att fördjupa analysen har vi även en praktiknära forskning på gång i samarbete med Lunds universitet.
Ge exempel på konkreta aktiviteter på hur er kommun arbetar med skola på vetenskaplig grund.
Från siffror till undervisningspraktik i Staffanstorp
Det är viktigt att vi gör sakerna rätt men ännu viktigare att vi gör rätt saker. Att välja forskningsprojekt grundar sig i ett väl utfört systematiskt kvalitetsarbete. Annars kan vi inte identifiera de utvecklingsområden som vi behöver fokusera på. Vi skulle vilja börja att berätta lite om vårt systematiska kvalitetsarbete.
I Staffanstorp är det systematiska kvalitetsarbetet inte abstrakta siffror och diffusa ord. Här är alla, från elever till politiker, delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet och genom hela kedjan står undervisningen i tydligt fokus.
Det systematiska kvalitetsarbetet är en grundstomme i skapandet av en bra skola. Men allt för ofta blir det viktiga kvalitetsarbetet en samling siffror och tabeller som inte får direkt bäring på undervisningen. Det vill vi ändra på. Om inte verksamheten beskriver undervisningskvaliteten för de förtroendevalda, vem ska då göra det?
Utan spaning – ingen aning!
Det är arbetet bakom siffrorna som är det viktiga. Vi har lyckats skapa en process som hänger ihop, är konkret, tydlig och användbar, med gemensamma strukturer, där det är lätt att göra rätt.
Styrkedjan
Hela kedjan, från elever till huvudman, är delaktig och tillsammans har vi skapat ett tydligt presentationsmaterial för arbetet, som rektorer och lärare implementerar i undervisningen.
Minska den administrativa
En viktig aspekt av arbetssättet är att man strävar efter att minska den administrativa bördan i kvalitetsarbetet så mycket som möjligt. Kunskapsresultat sammanställs i ”skolblad” på förvaltningen till de enskilda förskolorna och skolorna. Dialog används framför långa skriftliga redovisningar. Samtidigt får den politiska ledningen ett tydligt och korrekt underlag för att fatta beslut.
När utbildningsförvaltningen har kommit överens om de områden som behöver utvecklas är den vetenskapliga förankringen mycket viktig. Först och främst måste antagande om orsaker utredas ordentligt. Vad beror detta på? Först när vi vet det kan vi satsa på rätt insatser. Ibland måste vi tillsammans med forskare bedriva denna analys, vilket vi beskriver mer längre fram. Skolor och förskolor är oftast för snabba med insatser, man vågar inte vila i frågan. Vi tror att detta kan vara en anledning till att insatser inte får effekt. Att arbeta vetenskapligt är ett sätt att ta förskolans och skolans utmaningar på allvar.
Vilka effekter har arbete med skola på vetenskaplig grund gett? Hur främjar detta arbete skolans och förskolans utveckling i er kommun?
Inom förskolan har vi tillsammans med Ifous och Malmö Universitet bedrivit praktiknära forskning under flera år. Effekten för undervisningskvaliteten är tydlig. Den didaktiska verktygslådan är större och därmed finns större möjligheter att möta barns olika behov. Läs mer på Pedagog Staffanstorp. En ökad måluppfyllelse syns tydligt i barnintervjuer, observationer och enkäter. Yrkesstoltheten inom förskolan har stärkts.
- Framträdande är att undervisningsbegreppet lyfts fram samt att vi erhållit nya sätt att undervisa på. (Förskollärare)
- Förskolan är en plats där man lär sig. (Barn)
Ett område som identifierades 2019 var skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor. Ett arbete påbörjades med att använda forskningsresultat för att vända trenden. Vi använde Fredrik Zimmermans forskning om varför betygsklyftan mellan könen är så stor av vad det kan bero på, samt vad vi kan göra åt det. Åtgärder som har vidtagits är att lärare har auskulterat i varandras klassrum, tydligare undervisning, nolltolerans mot så kallad ”skojbråk” med fokus på pluggkultur. Nu ser vi en minskning av skillnader för andra året i rad, och inte på bekostnad av flickors resultat. Minskningen i skillnader beror på att pojkars ökning är större än flickornas.
Vidare har kommunens systematiska kvalitetsarbete identifierat matematikresultat som ett område att utveckla. De lägre resultaten i matematik har lett till en forskningsstudie tillsammans med Lunds universitet inom ramen för ULF (Undervisning, lärande, forskning). Arbetet är just nu mitt inne i en omfattande analysfas och det ska bli väldigt intressant att se vad samarbetet mellan forskare och lärare kommer fram till.
Krister Åkesson, utbildningschef
Ann Edvik, biträdande utbildningschef
Johan Lindblad, utvecklingsledare
